Militärsällskapets bildande

Militärsällskapet grundades den 2 januari 1852, då reglerna för sällskapet antogs. Dessförinnan hade en bestyrelse (senare justerat till direktion) valts den 27 december 1851.

Sällskapet ville vara en för alla officerare öppen sammanslutning, där medlemmarna "under skämt och allvar, liksom hemma hos sig sjelfva, kunna utbyta tankar och åsigter, vare sig i militära eller andra ämnen, der de kunna lära sig känna de många olika förhållanden som inom vårt land och vår här finnas, och där de kunna inhemta hvad som händt och händer i världen" - ett ändamål som har kommit att bli oförändrat under Militärsällskapets levnadstid.

Som stiftare räknas de tre löjtnanterna greve F. Horn, Andra livgardet, friherre J. T. Beck-Friis, Livgardet till häst, och R. Peyron, Svea livgarde, "hvilka med allvar och berömvärd ihärdighet lyckades intressera så många för saken, att planen kunde sättas i verket". Vi har alltså att tacka dessa tre för att sällskapets grundande.

Från vänster till höger: Horn, Beck-Friis och Peyron


Glansfulla år med kunglig prägel

Ett årtionde efter sällskapets bildande inträdde några glansfulla år. Som exempel kan nämnas att prins Oscar ombads att bli ordförande för Militärsällskapet år 1865, en befattning han tillträdde den 18 februari samma år. Kort därefter, den 7 april, uppgick Krigsvetenskapens vänner i sällskapet och sällskapet hyrde även en stor våning med flera magnifika salar i Hotell Brunkeberg. Under perioden 1866-1876 avhölls två stora baler varje år och av dessa var fem maskeradbaler. Det blev än mer kunglig prägel då Danmarks kung Christian IX och kronprins Fredrik invaldes till hedersledamöter i sällskapet, vilket skedde år 1868. Parallellt med festligheterna hölls även en sträng akademi med föredrag och anföranden i krigsvetenskap mm.

Sällskapets första våning var lokaliserad på Drottninggatan 3, i samma fastighet som Hôtel Garni. I en av sällskapets minnesböcker anges att "vackrare lokaler har sällskapet härefter inte haft". Under tiden därefter nyttjades lokaler på flera centrala platser i Stockholm. Bland adresserna finns bland annat Arsenalsgatan, Drottninggatan och Regeringsgatan.

Hôtel Garni - bilden hämtad från hotellets gästbok.


Sällskapets fortsatta utveckling

I augusti 1917 tillsattes en kommitté för att utreda sällskapets fortsatta utveckling. Några månader därefter bildades ett aktiebolag och i början av 1918 bildades ytterligare ett aktiebolag - Militärsällskapets Förlags AB. Det senare bolaget hade till syfte "att stödja och samarbeta med Militärsällskapet i frågor av ekonomisk natur samt genom inköp av passande fastighet bereda sällskapet klubblokaler och idka restaurationsrörelse".

Den passande fastigheten hittades på Linnégatan 5 och affären verkställdes 1928. Sällskapet kom att stanna i samma lokaler till 1970, även om fastigheten såldes 1946. Under perioden 1970 till 2003 huserade Militärsällskapet på Kommendörsgatan 9. På grund av kraftiga hyreshöjningar tvingades sällskapet till en flytt till Långa Raden på Skeppsholmen år 2003, men bara några år senare gick flyttlasset tillbaka till Östermalm. Sedan 2006 har Militärsällskapet haft sina lokaler på Valhallavägen 104.

Sällskapets lokaler på Linnégatan 5. Bilderna tagna under perioden 1960-1969.


 

Valhallavägen 104, där Militärsällskapet har sina lokaler idag.


Sällskapets klenoder

I sällskapets ägo finns bland annat några intressanta föremål med koppling till Carl XII. Bland dess finns en bibel från 1703 som har varit i kungens ägo, en dödsmask, ljusstakar, hårlock samt en värja skänkt av Carl XII till major von Düring efter ritten till Stralsund. Värjan är för närvarande deponerad på Armémuseum. Samtliga föremål skänktes till sällskapet år 1868 vid 150-årsminnet av konungens död.

Vid sidan av Carl XII finns så kallade skuggporträtt från 1760 av officerare, av vilka flera var medhjälpare till Gustaf III vid 1772 års statsvälvning. Vidare finns regentsporträtt från Gustav Vasa till Carl XVI Gustaf. Många av de äldre tavlorna är gåvor till sällskapet genom överstelöjtnant von Franckens försorg, vilken var verkställande direktör under perioden 1865-1881.